Papas nya lagar för Papadömet Sverige:
1. Namnbyte: Sverige byter genast namn till Demokratiska Republiken Svea - dels för att "Demokratiska Republiken" är kitschigt och får en att tänka på mordiska afrikanska diktatorer, dels för beroende på punkt 2 (nedan), dels för att Moder Svea är en het böna som förtjänar att uppvärderas - det vet jag för jag hade en nästan nakenbild på henne inlindad i svenska flaggan när jag var liten - och dels för att "rige" är danska och inget som hör hemma norr om sundet.
2. Kungamord: Kungen med familj avskjuts i någon av sina jaktparker. Rojalister får, om de vill, försöka agera djurrättsaktivister och skydda det blåblodiga gänget. Svea blir en republik. Jakten direktsänds i SVT. Även kungens närmre släktingar måste schavotteras. Alla kungens pengar och ägodelar konfiskeras, och detta utsträcker sig även till adelssvinen som bökar runt i sina sedelhögar i gods och paradvåningar över hela landet. Allt ska tas ifrån dem, de ska inte få lämna landet, och det enda yrke de ska få ta är städyrket och möjligtvis andra tunga jobb där andra människor inte utsätts för deras smitta. Låt mig noga poängtera att detta gäller även ädlingar som skäms över sitt arv, eller som bara använder pengarna till att skapa konst eller skriva böcker eller skådespela - den enda som kommer undan är den som redan helt avsagt sig alla de pengar och kontakter adelskapet innebär, vilket jag inte tror är någon alls. De som njutit orättvisans frukter så länge ska utan att passera Gå förpassas till den andra änden av våldtäktskvastskaftet.
3. Hela produktionen syndikaliseras och alla fabriker och liknande ska styras av de som arbetar där, i demokratisk anda. Chefers och ägares öden avgörs i folkdomstolar av folket på arbetsplatsen och den närmaste trakten. Konsulter förvisas till USA.
4. All egendomsrätt för individer upphör. Den enda som äger något är staten, alltså jag, och jag kan nog hitta på något vettigt sätt att lägga upp det hela. Människor får ansöka om ett möte med mig, och är de vettiga så lyssnar jag, är de dumma i huvudet blir det krokodilgropen. Då får jag nog bara genomtänkta förslag, och dessutom får jag chansen att mörda en massa idioter med för höga tankar om sig själva.
5. Överhuvudtaget sker en hel del "försvinnanden" i följande kategorier av människor: rika, korkade, böghatande, småsinta, mäktiga, irriterande och våldsamma. Om jag känner mig själv rätt är det nog ungefär en tiondel, kanske en femtedel, av befolkningen kommer att finnas kvar efter utrensningarna (som vi kommer att kalla Det Stora Partyt), men behövs det fler? Det bästa är att alla dryga män som tror att det är just de som är den supervettiga snubben som ju bara måste vara kvar och lägga ut orden om hur allt borde vara, det är just de som kommer att ryka först. Alla utom en då förstås, för någon måste ju styra upp allt, någon som faktiskt vet hur det ska vara.
6. Hela samhället förvandlas till ett allomfattande konstverk som bara är helt sjukt kul att leva i och producerar det alla behöver på ett lugnt och mysigt sätt. Länge kommer vi kunna leva på att bara äta ur frysdiskarna och ge intervjuer, men senare kommer vi noggrannt sköta ett av kärnkraftverken och kanske några dammar och vindsnurror, vi kommer hålla igång några storjordbruk och gruvan i Kirunavaara så att vi kan byta till oss grejer från utlandet (naturligtvis ingår det i kontraktet att inget av stålet får gå till krigsmateriel, då upphör handeln omedelbart). Själva huvudstaden kommer nog ligga någonstans i mitten av landet, typ runt Örebro (som först jämnas med marken och besvärjs med vit magi så att ångesten försvinner), och därifrån kan man göra utflykter till exempel med ett av alla tågen i vi pallat upp, eller med cykel.
7. Sen har vi det bara bra allihop så länge vi lever. Ibland ger vi oss över gränsen och jagar norrmän för att sedan låtsas som ingenting. Ibland jämför vi barnen med finnarna i Pisa-test och trycker resultatet på det officiella dasspapperet. Ibland spelar vi in en storfilm i fjällen, och ibland tar vi industrisemester allihop och lever på rötter och lavar i en månad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar