Är det vackert och fint att vara beredd att dö för andra, om det inte beror på kärlek och altruism utan på självförakt och bristande tro på det egna värdet? Jag anser mig inte mindre värd än andra människor, men inte finns det någon människa som är mer värd än en tusenårig ek?
Poopad av den

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)